Sliten? Svar Ja. Men de kvittrande vårfåglarna och faktumet att det är ljust till kl sex på kvällen gör att energin är hyfsad ändå.
Jag blir snudd på manisk när våren börjar anas. Jag startar en massa projekt, vill göra en massa saker; energin bubblar nästan över. Känslan av att vara vid liv, att ha överlevt ännu en mörk vinter blir så påtaglig. Kroppens alla celler vibrerar liksom av nytt liv. Sommarens ljumma vindar är fortfarande en bit bort men kan skymtas där bakom hörnet.
Varje vår längtar jag efter Oxelösund så att det värker i kroppen. Jag vet inte varför men våren i min hemstad är speciell. Doften av havet som befriat sig från all is, måsarnas skriande, den friska kustluften. Om några veckor ska jag och Agnes åka ner och hälsa på. Mys.
I skrivande stund tittar jag på en föreläsning om farmakologisk behandling vid depression. Lovar att jag ska återkomma med lite mer intressanta bilder än denna...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar